Tänk att vilken lycka att få ha ett hem. Att inte bara ha tak över huvudet, utan att verkligen få ha ett hem. Ett tryggt ställe som är min borg. Just de uttrycket, mitt hem är min borg, det är väldigt sant tycker jag. Utan hem är man väldigt ensam och rotlös.
Oavsett om man bor i lägenhet, radhus heller villa så tror jag man kan känna så, att detta är ens hem. Själv har jag inte kännt så på väldigt många år. Så att nu gå göra de ger mig lyckokänslor!
Långt i från alla har ett hem, eller ens en bostad att göra till ett hem. Jag blir påmind om de varje dag på jobbet. När jag träffar flyktingar som fått fly från sina hem, och som inte ens har tak över huvudet.
Ofta blir man hemmablind och tar så mycket för givet. Det är nyttigt att bli påmind, även om de ibland är på de där kalla och hårda sättet.
Men jag gläds väldigt ofta över mitt hem. Känner en stor lycka över mitt lilla röda hus.
När jag varit borta en stund, om så bara i affären, eller på jobbet och kommer hem, då kan jag slås av den känslan. Att detta är Mitt Hem. Mitt underbara fina, trygga hem. Jag har fått priviligiet att bo med en man jag älskar och att få skapa mig ett hem med honom. Ett hem som jag kunnat inreda precis som jag vill. Hur bra har jag det inte!
I dag har jag gått runt här hemma och städat, vattnat blommorna och pulat. Om och om igen sålts av lyckokänslan, att detta är mitt hem!
Mitt hem och min trygga borg.
Jag blir glad av att få sköta om de, få göra de fint. Ställa små, små buketter med ranunkler på borden, att tända i kaminen och bädda rent i sängen. Härligt är vad det är!