I kväll har jag för första gången prövat att karva ur en pumpa, ja eller två pumpor för att vara exakt. Och med tanke på att det var första gången så är jag faktiskt rätt nöjd :)
Passade på att köpa 3 st ganska små pumpor på ICA innan i dag när jag såg att de sålde. Roligt värre var de :)

Har varit på sjukt dåligt humör hela eftermiddagen. Blir så knäpp när saker och ting går "för bra". Då liksom stänger jag av alla känslor och börjar älta allt dåligt som finns (och inte finns) och tänker att det här kommer aldrig gå väl, jag måste lägga ner och sluta innan allt går åt skogen på riktigt och jag blir sårad eller jag sårar någon annan eller innan jag förstör allt.

För verkar något gå åt rätt håll, och det ser ut att bli riktigt bra, då får jag panik och blir rädd för att jag hoppas för mycket. Kanske beror det på alla turer med höften, att man hoppats så himla mycket och blivit så sjukt besviken vart enda gång, eller på att man blivit sårad innan. Jag vet inte, men när jag blir sådär så jag jag glad att jag har fina vänner och (numera) en fin pojkvän som kan muntra upp en och få en att förstå att man inte ska haka upp sig på småsaker. Att det är ok att saker och ting går bra, att man får vara glad och lycklig utan att hela tiden tänka tio steg före.